The

Det varma the'et överumplar min tunga och jag får ett plötsligt svaghetstillstånd.
Koppen faller ur mina frysna händer och det kokheta vattnet faller över mig.
Ihopsatta droppar träffar duntäcket och tränger igenom till mina lår.
Mina nyss så frusna fingrar brinner
Jag springer
till badrummet.
Skriker och hoppar.
Det gör ont men jag hittar ingen tröst.
Stannar upp för en sekund och ser mig omkring.
Hamnar med en kraftfull duns i den orangea syntetfotöljen.
Jag tar fart med benen mot soffbordskanten.
Snurrar runt. hastigheten stiger för varje gång mina fötter trycker mot soffbordet.
Jag roterar runt mig själv.
Kretsar.
Jag blir en rotationsapparat utan like och snurrar snabbare och snabbare
Minst 13 minuter trycker jag mina fotsulor mot den röda bordskanten
Nu slutar jag. Jag ser inte längre klart och ett tryck har bildats inuti min mage.
Varv efter varv saktar fotöljens rotation ner.
För att tillsist stanna helt.
I taket finns nu ingen struktur
Allt bara virvlar
Jag snurrar runt i min stillhet en stund
blundar för att hitta tillbaka till en verklighet
Håller i min mage
FÖrhindrar den från att hoppa iväg
Den stannar kvar.

Jag kan nu resa mig med visst berusbehag
Stapplande kliver jag till köket
Häller upp the'et i den grönblommiga koppen
Jag blåser
Sätter kanten mot mina spruckna läppar
lutar huvudet lite bakåt
och låter det rinna in
Det är beskt, kallt och beskt.
Jag tvingas spotta ut det
Kallt the är för tusan det värsta som finns.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0